Kom ihåg att ALDRIG starta en bensin- eller dieselbil inomhus, om där inte finns ett effektivt avgasutsug förstås, för redan efter en kort stund kan detta leda till allvarliga hälsoeffekter, något som i värsta fall blir mycket farligt! Det räcker således inte med att bara öppna en verkstadsport eller fönster. Avgaserna från dessa fordom innehåller nämligen kolmonoxid (CO), kväveoxider (NOₓ), partiklar (PM), formaldehyd och bensen, för att nämna ett par – ämnen som vid upprepad exponering kan orsaka permanenta skador på luftvägar, hjärta och nervsystem. Vissa av dessa är dessutom klassade som cancerframkallande av både WHO och Arbetsmiljöverket. I artikeln härunder tar vi reda på mer om fordons avgasutsläpp i verkstäder och lokaler, samt vilka sjukdomar de orsakar, inklusive cancer!
Avgaser från fordon – ingen du vill vara ensam med i rummet!
Förbränningsmotorer släpper tyvärr ut en uppsjö av ämnen som i olika grad är skadliga för vår hälsa. I inomhusmiljöer – såsom bilverkstäder, garage, besiktningshallar, mekaniska verkstäder och maskinhallar – koncentreras dessa ämnen snabbt till ohälsosamma nivåer om de inte direkt punktutsugs. I en verkstad utan avgasutsug kan koncentrationen av kolmonoxid till exempel nå livshotande nivåer på under fem minuter!!! Samtidigt är partiklar från dieselmotorer klassade som säker cancerogen grupp 1 enligt IARC.
Det är dock inte bara akuta förgiftningsrisker man behöver ta hänsyn till. Många av ämnena i avgaserna är också kopplade till långsiktiga hälsoproblem som lungsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och inte minst cancer.
Dessa avgasutsläpp orsakar cancer
Främst är det dieselavgaser, inklusive dess partiklar, som är kopplade till ökad cancerrisk. WHO:s cancerforskningsorgan IARC klassificerade redan 2012 dieselavgaser som grupp 1 – bevisat cancerframkallande för oss människor. Bensen, formaldehyd och vissa polycykliska aromatiska kolväten i bensinavgaser är också kända cancerframkallande ämnen. Riskerna är särskilt stora vid långvarig yrkesexponering, vilket gör frågan till ett extremt viktigt samtalsämnet för arbetsmiljön i verkstäder och industrier.
Vilka övriga hälsoproblem kan inandning leda till?
Fordonens avgaser överlag, kan dessvärre ge upphov till flertalet olika sjukdomar beroende på exponeringsgrad, individens känslighet och typ av ämnen. De viktigaste hälsopåverkande komponenterna hittar vi här:
Kolmonoxid (CO)
Binder till hemoglobinet i blodet och försämrar syretransporten. Vid höga halter leder detta till yrsel, medvetslöshet eller död. Även låga, upprepade exponeringar har kopplats till neurologiska skador, dvs. hjärnskador!
Kväveoxider (NO och NO₂)
Retar luftvägarna och bidrar till astma, KOL och hjärtproblem.
Bensen
En flyktig organisk förening som är starkt cancerframkallande, framförallt leukemi.
Formaldehyd
Orsakar irritation i ögon, näsa och hals och är misstänkt cancerogen.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Denna grupp ämnen förekommer i ofullständigt förbränt bränsle, flera av dem är starkt cancerframkallande.
Ultrafina partiklar (UFP) och PM₂.₅
Tar sig djupt ner i lungorna och vidare in i blodbanan, vilket ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och även här, cancer.
Såhär många blir sjuka eller dör årligen 🙁
Enligt Världshälsoorganisationen orsakar luftföroreningar (inklusive trafikrelaterade avgaser) över 4 miljoner förtida dödsfall globalt varje år. Här i Sverige är siffran omkring 7 600 förtida dödsfall årligen, enligt Naturvårdsverket – varav en betydande andel beror på partikelutsläpp från fordon. Arbetsmiljöexponering i verkstäder är dock inte alltid inräknad i dessa siffror, men flera svenska studier pekar på att mekaniker och verkstadspersonal har förhöjd risk för lungsjukdomar, nedsatt lungfunktion och vissa former av cancer, särskilt lungcancer och leukemi, och så ska det inte behöva vara!
Bensin, diesel eller arbetsmaskiner – vilka har farligast avgasutsläpp?
Dieselfordon och deras avgasutsläpp är de farligaste om man ser till risken att de orsakar cancer, detta på grund av deras ultrafina partiklar, höga halter PAH och kväveoxider. Samtidigt släpper bensinmotorer ut mer bensen, vilket är särskilt farligt i slutna utrymmen. Ännu farligare kan dock tunga arbetsmaskiner och entreprenadmaskiner vara – inte minst äldre, oreglerade maskiner – då de ofta saknar effektiv avgasrening helt och hållet, och körs i slutna hallar eller garage. Här kan kolmonoxidhalterna snabbt bli dödliga utan rätt ventilation.
Fordon med bäst respektive sämst avgasrening
Moderna personbilar med Euro 6-standard och partikelfilter har den bästa avgasreningen, både för bensin och diesel. Elfordon är förstås bäst ur avgasaspekt, eftersom de inte har några avgaser alls. Sämst avgasrening hittar man bland äldre dieseldrivna entreprenadmaskiner och tunga fordon utan partikelfilter och NOx-reduktion (SCR). Dessa kan fortfarande sakna både katalysator och partikelfilter, särskilt om de är importerade från marknader utan strikt utsläppslagstiftning.
Avgasreningstekniken som varit en game changer!
Trevägskatalysatorn, som introducerades i större skala på 1980-talet, har varit en avgörande uppfinning för att minska utsläppen av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider i bensinmotorer. För dieselmotorer har som sagt partikelfilter (DPF) och SCR-system med AdBlue utgjort de två viktigaste teknikerna. Dessa har minskat de farligaste komponenterna – sotpartiklar och NOₓ – med över 90 % vid korrekt funktion.
Hur farliga var avgaserna innan all modern reningsteknik?
Före det fanns lagkrav på avgasrening, som trädde i kraft här i Sverige på 1980-talet, var halterna av skadliga ämnen i avgaser mellan 10 och 100 gånger högre än i dagens fordon. En bil från 1975 kunde under ett kallstartsmoment i ett garage släppa ut lika mycket kolmonoxid på en minut som en modern Euro 6-bil gör på ett helt dygn. I verkstadsmiljöer där flera sådana fordon kördes samtidigt var riskerna extremt höga – särskilt i kallt väder då ventilationen stängdes ute.
Skyddsutrustning för att starta upp en bil eller annat fordon inomhus!
För att starta ett fordon inomhus, till exempel i en bilverkstad eller besiktningshall, krävs det enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter att ett punktutsug är anslutet direkt till fordonets avgasrör, dvs. avgasutsug. Denna åtgärd är av högsta vikt för att minimera spridningen av skadliga ämnen i luften och utgör faktiskt grunden i det tekniska skydd som måste finnas på plats. Punktutsuget kan ingå i ett mer omfattande avgasutsugssystem där fläktar och slangvindor används för att effektivt leda ut avgaserna ur lokalen.
Utöver själva punktutsuget behöver arbetsmiljön ofta kompletteras med en mer omfattande processventilation som hanterar både från- och tilluft på lokal nivå. För att säkerställa att luftkvaliteten hålls inom säkra gränsvärden kan även övervakningssystem installeras, som mäter halterna av kolmonoxid och kväveoxider i realtid. I särskilt utsatta miljöer, där exempelvis flera fordon körs samtidigt eller där ventilationssystemet inte kan garantera tillräcklig luftkvalitet, kan personlig skyddsutrustning som friskluftsmasker vara nödvändig.
I vissa fall, särskilt i besiktningshallar där in- och utkörning sker frekvent och snabbt, ställs ytterligare krav på mekanisk ventilation med tryckstyrning. Denna typ av system säkerställer att luftflödet hela tiden är riktat bort från personalen och ut ur lokalen, vilket är en avgörande faktor för att skapa en trygg arbetsmiljö.
Ett välplanerat avgasutsugssystem är helt avgörande för att minska exponering vid inandning av avgaser, något som www.geovent.se har stenkoll på! I deras välslipade portfölj finner du alltifrån avgasutsug, punktutsug, svetsutsug och annan utrustning inom utsugsfläktar och tillbehör. Standard lösningar eller skräddarsytt ut i fingertopparna, valet är ditt, men en sak är säker, inga gaser, ångor eller damm går säker när GEOVENT är i farten!
Allmänventilation vs. processventilation
Allmänventilation, som exempelvis frånluft i taket eller att hålla portar och fönster öppna, räcker inte för att skydda mot de akuta hälsoriskerna som uppstår vid hantering av avgaser inomhus. Denna typ av ventilation bygger på att luften i lokalen späds ut och byts ut successivt, men den har stora begränsningar när det gäller att hantera avgaser som släpps ut från en specifik punkt – till exempel ett avgasrör.
Avgaser är ofta tyngre än luft och tenderar att samlas vid golvnivå, där personal rör sig och andas. I sådana fall är det inte tillräckligt att ventilera hela rummet; det är avgörande att fånga in gaserna direkt vid källan innan de hinner sprida sig. Allmänventilation kan dessutom skapa luftflöden som är otillräckliga eller till och med felriktade, vilket kan leda till lokala koncentrationstoppar av farliga ämnen som kolmonoxid och kväveoxider.
Processventilation är därför det nödvändiga komplementet. Det handlar om riktade tekniska lösningar som punktutsug, slangar kopplade direkt till fordonets avgasrör, lokala fläktar och ventilationskåpor ovan arbetsytor. Dessa system är utformade för att fånga upp skadliga ämnen så nära utsläppspunkten som möjligt, vilket drastiskt minskar mängden föroreningar som sprids i arbetsmiljön. I många verkstäder och besiktningshallar är sådana åtgärder inte bara rekommenderade – de är ett krav enligt gällande arbetsmiljöregler.
Varför räcker det inte med att verkstadsporten står öppen!?
Att bara öppna port eller fönster ger som ovan nämnt inte en pålitlig ventilation, särskilt inte vid kall väderlek då tryckskillnader gör att luftflödet blir obalanserat. Dessutom fungerar det inte som systematisk svetsutsugning och skapar osäker arbetsmiljö. En öppen port kan till och med ge bakdrag i vissa ventilationslösningar och istället sprida avgaserna i lokalen.
Lagar som reglerar avgaser i verkstäder och besiktningshallar
Följande regelverk styr i det stora hela de krav som finns på ventilation och utsug för fordon i inomhusmiljö, men även vad gäller luftkvalitet generellt:
AFS 2009:2 – Arbetsplatsens utformning (Arbetsmiljöverket)
Ställer krav på tillräcklig luftomsättning och riktad frånluft för att undvika skadliga ämnen.
AFS 2005:17 – Hygieniska gränsvärden (Arbetsmiljöverket)
Sätter gränser för hur höga halter av t.ex. kolmonoxid, NO₂ och bensen som får förekomma.
AFS 2011:19 – Kemiska arbetsmiljörisker (Arbetsmiljöverket)
Kräver riskbedömning och tekniska skyddsåtgärder mot kemiska hälsorisker.
Boverkets byggregler (BBR)
Ställer krav på ventilationssystem i byggnader.
Miljöbalken (1998:808)
Omfattar indirekt krav på att inte orsaka hälso- eller miljöskador genom bristfällig ventilation.
Mer om ventilation och luftkvalitet finner du hos Arbetsmiljöverket, på www.av.se, som även bjuder på ytterligare bra tips.
Vi summerar – avgasutsläpp orsakar cancer om man har otur!
Att starta förbränningsmotorer inomhus utan korrekt utsug och ventilation är inte bara olämpligt – det är direkt hälsofarligt. Faktum är att man kan dö på fläcken, utan att hålla tillbaka orden! Kolmonoxidförgiftning kan inträffa inom minuter, och långsiktig exponering för dieselpartiklar och bensen ökar cancerrisken markant. Även om moderna fordon har effektivare avgasrening, är skyddsutrustning och processventilation fortfarande nödvändiga i alla verkstadsmiljöer, utan undantag. Allmänventilation och öppna portar räcker inte! Det är avgörande att följa Arbetsmiljöverkets regler för punktutsug och kontinuerlig övervakning av luftkvaliteten – inte minst för att skydda personalen mot sjukdomar som i värsta fall kan vara livshotande.
Om du driver eller arbetar i en bilverkstad, besiktningshall eller maskinhall – se över ditt ventilationssystem och kontrollera att alla avgasutsläpp hanteras enligt gällande föreskrifter, då de i värsta fall orsakar cancer eller andra sjukdomar i lungorna. Det handlar inte bara om regler – det handlar om liv och hälsa.
