Många partikelfilter har faktiskt en begränsad livslängd, ofta på runt 15 000–25 000 mil, därefter kan det bli aktuellt att byta ut detta och den notan kostar så det svider! Men(!), hållbarheten är inte skriven i sten, utan varierar väldigt mycket beroende på körstil, bilmodell, regelbunden service och såklart hur bra bilens regenerering av partikelfiltret fungerar. Den som ofta kör längre sträckor i landsvägshastighet kan ha ett filter som står emot tidens tand, ibland hela bilens hela livslängd nästintill. Den som däremot kör korta sträckor i stan, kan tyvärr få problem ganska så fort, efter bara några år! Innan ett byte dock blir aktuellt, kontrollera först och främst utifall filtret går att rengör, antingen själv eller på en verkstad, vilket kan spara dig uppemot 90% av kostnaden gentemot ett nytt partikelfilter!
För er som undrar vad ett partikelfilter är
Ett partikelfilter, ofta kallat DPF efter engelskans diesel particulate filter, är en del av bilens avgasreningssystem. Dess uppgift är att fånga upp sotpartiklar och andra fasta partiklar innan avgaserna lämnar avgasröret.
Dieselmotorn är effektiv, stark och bränslesnål, men förbränningen bildar partiklar, särskilt vid kallstart, hård belastning, kortare körning eller ofullständig förbränning. Dessa partiklar är små, ibland mycket små(!), och bidrar till sämre luftkvalitet. Partikelfiltret är därför en viktig komponent både för miljön, folkhälsan och bilens möjlighet att uppfylla moderna utsläppskrav.
Man kan säga att filtret fungerar som bilens egen lilla sotfångare. Det är inte särskilt glamoröst, men det gör ett ganska viktigt jobb i det tysta.
DPF minskar partikelutsläppen avsevärt!
Partikelfilter används som sagt för att minska utsläppen av partiklar från dieselmotorer. Utan filter skulle betydligt större mängder sot och partikelmaterial lämna avgasröret och hamna i luften, varav filtret fångar uppemot hela 85-95% av dessa!
Detta är särskilt påtagligt i tätorter, där många fordon rör sig på en mindre yta. Partiklar från trafiken och därmed avgasutsläpp kan påverka luftkvaliteten och bidra till olika slags sjukdomar, även cancer, vilket är en av anledningarna till att moderna bilar har allt mer avancerade system för avgasrening.
För dieselbilar är DPF-tekniken därför inte bara en extra detalj, utan den numera största delen i avgasutsläppen. Tillsammans med exempelvis EGR, oxidationskatalysator, AdBlue och SCR-katalysator hjälper partikelfiltret bilen att klara utsläppskraven. Det är alltså inte en onödig plåtburk under bilen, som många verkar tro, även om den kan kännas så när verkstadsfakturan dyker upp, skämt åsido.
Så funkar det när filtret fångar upp sot och partiklar
De flesta dieselpartikelfilter bygger på en keramisk struktur med små kanaler, ungefär som en bikaka. Vanliga material är cordierit eller kiselkarbid, eftersom de tål höga temperaturer och stora termiska påfrestningar.
Filtret är konstruerat så att varannan kanal är stängd i ena änden och varannan i den andra. Avgaserna kan därför inte bara passera rakt igenom. Istället tvingas de genom porösa väggar mellan kanalerna. Gasen tar sig igenom, men sotpartiklarna fastnar i filterväggarna.
När sotmängden ökar stiger mottrycket i avgassystemet. För att filtret inte ska sätta igen helt måste sotet regelbundet brännas bort. Den processen kallas regenerering.
Vadå regenerering? Vad innebär det?
Regenerering innebär att sot i filtret förbränns vid hög temperatur, vilket kan ske passivt eller aktivt!
Passiv regenerering sker när avgastemperaturen naturligt blir tillräckligt hög, exempelvis vid längre körning på landsväg eller motorväg. Aktiv regenerering sker när bilens styrsystem medvetet höjer temperaturen i avgassystemet, exempelvis genom extra bränsleinsprutning.
Det är här korta turer kan bli ett problem, trist nog. Om bilen mest används för just kortare körningar så hinner motorn och avgassystemet ofta inte nå rätt temperatur. Då kan regenereringen avbrytas gång på gång. Resultatet blir att sotnivån ökar tills bilen varnar, går sämre eller i värsta fall går in i nödläge (limp mode).
Finns det olika slags varianter på partikelfilter?
Det finns faktiskt flera olika modeller, men grundprincipen är ofta densamma dock! Konstruktion, material och samspel med andra system kan skilja sig åt en hel del däremot.
En del filter är enklare separata DPF-enheter. Andra är katalytiskt belagda för att hjälpa sotet att oxidera vid lägre temperaturer. På nyare dieselbilar kan filtret också vara integrerat med SCR-teknik, där partikelfiltrering och kväveoxidrening kombineras i samma komponent.
Detta är en anledning till att priset varierar så mycket mellan olika bilar. Ett partikelfilter till en äldre dieselbil kan vara relativt okomplicerat, medan ett filter till en modern Euro 6-bil kan vara en avancerad komponent med sensorer, katalytisk beläggning och tät koppling till bilens styrsystem.
Därför blir ditt DPF igensatt med åren
Ett partikelfilter kan bli igensatt av två huvudsakliga saker: sot och aska.
Sot kommer från förbränningen och kan normalt brännas bort genom regenerering (värme). Aska är å andra sidan annorlunda, så den kommer från bland annat motorolja, additiv och små oorganiska rester. Aska brinner inte bort på samma sätt, utan ansamlas gradvis i filtret över tid.
Det är därför ett filter kan ha regenererat som det ska, men ändå till slut bli för ”fullt”. Sot är ungefär som smuts på spisen: jobbigt, men möjligt att bränna bort. Aska är mer som grus i kaffebryggaren, dvs. inte lika lätt att övertala.
Igensättning kan också bero på fel någon annanstans i bilen. Trasiga temperaturgivare, differenstryckgivare, EGR-ventil, turbo, spridare, glödstift eller termostat kan påverka regenereringen. Därför bör man alltid felsöka orsaken innan man bara byter filtret.
Rengöra eller köpa nytt?
Ett igensatt partikelfilter behöver inte alltid bytas, tro det eller ej. Om problemet främst är sot kan en lyckad regenerering räcka, förutsatt att grundorsaken åtgärdas. I vissa fall kan en verkstad genomföra en tvingad regenerering med diagnosutrustning, eller så kan man pröva att rengöra det själv i vissa fall.
Om filtret är fullt av aska så kan fackmannamässig rengöring också vara ett mycket bra alternativ. Då demonteras filtret och rengörs med specialutrustning. Detta kan vara betydligt billigare (upp till 90%) än att byta till ett nytt filter, särskilt på dyrare bilmodeller.
Byte blir däremot aktuellt om filtret är sprucket, smält, mekaniskt skadat, felaktigt rengjort eller så pass igensatt att rengöring inte längre ger tillräckligt resultat. Ett skadat filter kan dessutom leda till felaktiga avgasvärden och problem vid besiktning.
Vad kostar det att byta partikelfilter?
Prislappen beror (som alltid) på vilken bilmodell, motortyp, partikelfilter (original eller eftermarknads) och arbetsåtgång som avses. Originaldelar är ofta dyrare än eftermarknadsdelar, men kan ibland vara nödvändiga för att bilen ska fungera korrekt och klara utsläppskraven.
Såhär mycket kostar det på ett ungefär att byta partikelfilter för tre vanliga dieselbilar här i Sverige:
- Volvo V70 diesel: cirka 10 000–18 000 kronor för komplett byte, beroende på motorvariant och val av filter.
- Volkswagen Passat TDI: cirka 12 000–22 000 kronor, särskilt om filtret sitter integrerat med katalysator eller kräver extra givare.
- BMW 320d: cirka 15 000–30 000 kronor, eftersom vissa BMW-system är mer avancerade och original delar kan vara dyra.
Utöver själva filtret kan kostnaden påverkas av packningar, tryckgivare, temperaturgivare, felsökning, programmering, regenerering och åtkomst under bilen. Därför är det en bra idé att be om en tydlig offert där både material, arbete och eventuella kringkomponenter framgår. Den största kostnaden brukar dock vara just filtret, då arbetet i sig inte tar mer än 1-2 timmar på de flesta bilar.
Undvik DPF-delete – det är faktiskt olagligt dessutom!
Så kallad DPF-delete innebär att man tar bort partikelfiltret fysiskt och kodar om bilens motorstyrning så att den inte längre känner av filtret! Vissa marknadsför detta som en lösning på återkommande strul med partikelfiltret.
Problemet är att DPF är en del av bilens typgodkända avgasrening. Att ta bort eller manipulera det gör att bilen inte längre uppfyller samma utsläppskrav som den godkänts för. Det kan leda till problem vid besiktning, försämrade utsläppsvärden och att bilen inte är laglig att använda i trafik.
DPF-delete är alltså inte en seriös reparation. Det är mer som att lösa brandvarnarlarmet genom att ta ur batteriet. Tystare, kanske. Smartare? Inte direkt…
Kuriosa: Finns partikelfilter även hos bensinbilar?
Yes, partikelfilter finns numera även på många bensinbilar! Dessa kallas ofta GPF, PPF eller OPF. De används framför allt på bensinmotorer med direktinsprutning, eftersom även sådana motorer kan släppa ut höga antal partiklar.
Principen liknar dieselpartikelfiltret, men driftförhållandena skiljer sig åt. Bensinmotorer har ofta högre avgastemperaturer, vilket kan göra regenereringen enklare under normal körning. Tekniken har för övrigt blivit vanligare i takt med strängare utsläppskrav.
Vi summerar: Partikelfilter gör skillnad på riktigt och såhär mycket kostar det!
Ett partikelfilter är en viktig del av dieselbilens avgasrening och fångar upp sotpartiklar innan de når luften, ofta 85-95% faktiskt. Livslängden är vanligtvis 15 000–25 000 mil, men kortare rundo med bilen, motorfel och askuppbyggnad kan förkorta den. Ett igensatt filter kan ibland rengöras, men skadade eller uttjänta filter behöver såklart bytas.
För vanliga dieselbilar kostar det ungefär 8 000–25 000 kronor att byta partikelfilter, men priset kan svänga både upp och ner med stora avvikelser! DPF-delete är inte en laglig eller hållbar lösning. Och ja – partikelfilter finns numera även på många bensinbilar med direktinsprutning, så detta är inte begränsat till enbart diesel längre.
